Sa, Hanna har mejlbombat mig angaende min onskelista infor min fodelsedag. Jag som reser latt (endast en ryggsack) kande att jag gor en ganska abstrakt onskelista, nagot som jag kan ta med mig som inte ar materiellt.

Ett avbrott i onskelistan for att informera mamma att jag ater mellanmal: Cornflakes med choklad, en banan och bubbelvatten. Till lunch at jag gronsaker i ugn och kottbullar. Stop.

Onskelistan!
1. Hela familjen ar hemma varenda sekund som jag ar hemma och foljer mig vart jag an gar. Till och med pa toaletten om det sa behovs.

2. Att Hanna dricker for mycket rott vin och skratt-grater med sina gra tander at nagot lojligt medan Joakim tittar pa skrackslagen och undrar vad han gett sig in pa.

3. Att Ellen bakar cupcakes och ALLT fran sin kokbok.

4. Att Elvis kanner igen mig och alskar mig.

5. Det skulle vara kul att se pappa i en NY frisyr, det hade varit riktigt kul.

6. Att Lise koper all alkohol som behovs infor var ankomst.

7. Att Olle inte ar i Spanien och har pa sig den randiga t-shirten som jag hjalpte honom kopa forra sommaren och som han aldrig anvant.

8. Att mormor pratar italienska.

9. Mamma i tajts och klanning!

10. Joakim, att han kommer och artigt-fnissar at familjens galna humor.

Blir det bra? For jag har inte plats for presenter, de behovs inte. Baka nat som jag kan ata pa plats, det blir sketabra!

Jag vill klippa haret.

Stor puss!

I Blame Coco feat. Robyn - Caesar

Jag gillar henne.

Jag vet varfot ingen sitter pa forsta raden nar vi har Fransk literaturhistoria. Jag vet tva ganger, andra gangen var idag eftersom jag kom precis innan vi borjade. Det kandes lite som ett straff. Varfor? Jag vill nastan inte beratta for det ar lite generade. Men nu maste jag ju naturligtvis beratta!

Professor Fransk literaturvetenskap ar en ratt sa valmogen man med vitt har och relativt framskjutande mage. Han tar sin mikrofon och staller sig framfor forsta raden. Tittar man upp pa hans ansikte ser man hans tatt bevuxna nashar i nasan, som ar kritvitt och ogenomtrangligt (oh jisses jag kommer inte ihag hur man stavar !) fascinerande men ocksa lite rynka-ogonbrynen-syn. Ar det darfor han alltid andas genom munnen?
Det ar dock inte detta som ar 'det'. Nar jag sager att han staller sig framfor forsta raden, menar jag att han staller sig och lutar sig mot forstaraden. Det ar precis under-magen-delen men over-benen-delen som nar over bordet. Ni forstar vad jag menar. Det ar da han lutar sig extra mycket framat, som han puttar bort min inspelningsgrej och narmar sig mycket plotsligt farligt nara mitt ansikte. Vilken chock! Jag far luta mig bakot och forsoka skriva pa snedden for att undvika opassande beroring.
Det hordes bara skrapljud pa den inspelningen. Men marker man inte sant har?

Annars rullar det pa. Jag lagar middag och gor ingenting, har haft huvudvark sedan iforr gar sa det har inte blivit nagot pluggande gjort heller.
Kanske att jag kollar lite sen, men jag tror arligt talat att det inte kommer ske. Nu maste jag kolla gronsakerna i ugnen!

Grattis LISE!

Varldens basta Lise !


En passande tarta till Lajs!


Elvis hanger naturligtvis med...


Blasa ut ljusen :)


Ata tartan!


Presenten! (Mamma blundar)


Och en massa fina roda rosor till min alskade syster yster :-)

Skolk

Idag har jag SKOLKAT fran tva lektioner, var sa trott och stressad att jag behovde stanna upp ett tag och gora ingenting. Sa idag har jag last lite i en boken som mamma skickat, atit chokladen mamma skickat (det far mig alltid att bli pa gott humor) och gatt omkring i min pyjamas.

Imorgon ar det ledigdag i Italien. Jatteskont tycker jag. Behover ett par dagar ledigt for att aterhamta lite energi. Varfor ar det rod dag? 150 blev Italien en stat, det firas med fyrverkeri!! Kanske, for det har regnat hela dagen och vagarna ar oversvammade. Klockan 00:00 tar vi metron in till Colosseu ìm och tittar pa fyrverkeri, kanske!

Visste ni att man äter havregrynsgröt med mjölk i Kina också? Det visste inte jag.

Missförstånden för veckan:

Min sånglärare och jag pratare om Carmen Mcrae.
'Hon var B. Holidays älskare' säger Gloria.
'Va?! Det hade jag ingen aning om!'
'Jodå, hon älskade hennes musik'
...

Jag står och pratar med Angelica. Detta måste försås på italienska, översätter...
'Devo andare, devo insultare la mia amica'
'Jag måste gå, jag måste förolämpa min vän'

Men egentligen sa hon dethär:
'Devo andare, devo salutare la mia amica'
Jag måste gå, jag måste hälsa på min vän'

Jag som frågar henne med rynkade ögonbryn varför i herrans namn hon måste göra det?
...


På Glottologilektionen frågade professorn (en fråga jag inte kommer ihåg) ? En student svarade, ett klokt svar men inte rätt säger prof. Vi skrattar lite, åt prof inte åt student. Prof säger då såhär 'Men det som er kollega säger här det är inte en totale puttinata! (vilket översätts ungefär, rätt av sådär, som liten prostituerad (för att jag inte vill skriva H ordet ))
Nu skrattade alla jättehögt, mest nervöst.

På väg hem från universitetet kom det in ett gäng högljudda killar på metron, hiphop och coola. Nej, tänkte jag vad jobbigt nu kommer de föra massa väsen. Men där fick jag! De hade varit och shoppat tillsammans, nu satt de och diskuterade färgerna på skortan, om tyget går bra att tvätta, vare sig denna jackan verkligen var snyggare än den andra (Jo, säger kompisen övertygande, den ÄR jättesnygg på dig!). Underbart.

Nu godnatt! Imorgon ska vi titta på Karnevalen, jag och Mary köpte två masker i prylaffären. Ska ta en bild sen så ni får se!

En Müslinata

Mary har innovativt nog gjort mitt namn till ett verb.

'Müsli, nu har jag gjort en müslinata...jag tappade mina marmeladmackor uppochner på golvet, precis där du tappade burken med marmelad igår!'

eller

'Müsli, jag har gjort en müslinata... jag glömde bort vatten på spisen så när jag kom var det inget vatten kvar! Som när du brände alla aubergineskivor i ugnen!'

Detta har kommit utifrån mina små situationer, som på senaste tiden blivit fler eftersom jag inte tänker på annat än studier (nästan). Det som blev startpunkten för verbalisationen av mitt namn var när jag på samma dag gjorde det här (bland annat):

På morgonen innan universitetet tänkte jag raka mig under armarna lite snabbt, färdig och fräsch(are) sköljer jag rakhyveln under vatten och skakar av den. Tyvärr, var mitt högra långfinger i vägen när jag skakade av, så jag skar bort en bit av nageln.

På natten sen kliade det jättemycket på mitt ben, så jag kliade lite med foten eftersom det bara blir värre med naglarna. Plus att jag inte kunde klia för att den ena nageln var lite vanställd. Men det sved som attans så jag tände lampan och kikade på benet, då var det ingen hud kvar! Mer än en decimeterlång remsa hade jag gnuggat av. Det gjorde verkligen jätteont. Rekommenderar naglar!
Eftersom jag inte hade någont plåster som var så stort, om det överhuvudtaget finns, tejpade jag fast en binda, vad smart tänkte jag! Tills dagen efter när det nästan växt ihop.
nu är det på bättringsvägen, köpte antiinflammatoriskt spray, som gör jätteont det med, men med ett trevligare mål.

Mary å sin sida drar alltid lite annorlunda slutsatser... på morgonen sa pekade jag på mitt ben och förklarade att jag rivit mig och satt en binda som skydd.
'Men Müsli, hur har den kunnat åka ner ända dit? Har det åkt ner ända dit?? (såret är precis ovanför ankeln). Mary naturligtvis hade inte förstått det där med såret, utan bara det där med bindan...

En annan morgon möts vi som vanligt i köket för att äta frukost och jag känner på mitt ben och säger 'Men jag förstår inte jag är ju helt blöt!" och menar att jag kallsvettats under natten. Mary, å sin sida, ser helt förskräckt ut och nästan viskar "Men Müslina, har du kissat på dig?!".

Varje kväll när jag kokar kamomillte värmer jag händerna över vattnet, ikväll hade jag elden på fullt ös och så började det lukta bränt. Men det var inget under kastrullen. Ni har kanske redan räknat ut var det var (nej, den här gången var det inte tröjan) nej jag höll på att bränna bort håret på mina armar. Lite svart, så blåser man bort restena och det är helt taggigt.

Jag tror att det är nog för ikväll, oroa dig inte mamma jag har inga fler eldar tända i huset.

Monica Zetterlund - Trubbel (live 1968)

Monica Zetterlund with Bill Evans Trio "Waltz for Debby"

'Dany- Kannibal'

Det händer inte så mycket, och det händer mycket å samma gång.

Häromdagen satte jag mig i biblan för att plugga lite. Tjejen bredvid mig var jätteförkyld, host och snörvel. Det var dock inte det som störde mig... pga förkylning och täppt näsa var hon tvungen att andas genom munnen, tyvärr hade hon jättedålig andedräkt. Det kan ju hända vem som helst, men det var lite synd att den skulle vara så stark och frän.

Högavång al over again! Jag satte mig långt bak i aulan idag på franska literaturen, tänkte ja men härifrån tänker han inte på mig. Men Joho! Mitt i allting pekar han på mig och frågar om jag förstår... jaa si så där säger jag och vickar på huvudet. Hur gammal är du? 23 säger jag och alla i aulan stirrar på mig. Men oj, du är ju stor! (som om jag borde förstå vad han säger) Sen mumlade han någonting som jag inte hörde. Så tittar jag mig omkring och alla sitter och fnissar! De vet ju inte om att jag är svensk, nu verkar jag som en outbildad halvtrög tjej på 23 år.
Men varför väljer han alltid mig?! Jag var röd som en tomat resten av lektionen.

Idag skulle jag ta ut pengar, på banken var det en tant som absolut skulle ta med sin hund in på banken. Vakten förklarade att det är förbjudet att ta in hundar, men tanten sa att om han visste reglerna så FÅR man ta med hunden in på banken. Så försökte hon gå in, men vakten sa nej, hunden får du lämna hemma! Så sa tanten jaha, men då lämnar jag hunden HÄR! Och försökte gå in igen, men vakten sa NEJ DU FÅR INTE HA HUNDEN HÄR! Tanten försökte fly in genom dörren men vakten tog tag i dörren, tillslut efter lite gräl, gick tanten därifrån. Äntligen kunde jag ta ut mina pengar!